FRAMTIDENS SKOLA

DEL 1

ANTAGANDEN

Vi utgår i vår kultur ifrån ett grundantagande:
att barn i det väsentliga inte har en aning om vad som är bra för dem och vad de behöver

och hur mycket.
Vi tänker säkert inte alla och alltid dessa tankar men... manifesterar dem ändå i det stora hela. .
Ett annat grundantagande är att barn ännu inte äger förmågan att samarbeta och att det är vår uppgift som vuxna att lära dem detta samt att bli både kloka och empatiska.
Detta ansvar axlar vi genom att vägleda dem steg för steg.

Dessa grundantaganden har barnen i de flesta fall fått leva med innan de börjar skolan.

En helt normal situation.
När så barnen börjar skolan så har de som regel något av en knäck på självkänsla, självrespekt och

tillit till att... de faktiskt Kan och Får ta hand om sin egen tid.

SAMSPELET OCH LEKEN

Det vi gör som lärare är att diktera för barnen vad som skall göras och hur... timme för timme - och lyckas på så sätt uppnå en någorlunda ordning.
Fast, som vi vet, så inställer sig inte ordningen utan vidare. Barn gör mycket motstånd hela vägen upp till högskolan. De är inte inställda på att lyda. Varför det?

När barnen kommer till skolan i första klass eller när de nu kommer så borde vi istället för att utgå ifrån nämnda grundantaganden utgå ifrån att barn, någonstans i sig, själva vet vad de behöver och hur mycket, att de helt ur sin natur som människa vill samarbeta, att de kan ta initiativ och att de kan vidareutveckla dessa initiativ från lek till övande och till arbete - utifrån vad de känner sig motiverade till.
Allt det där som ryms inom begreppet lek och som bl.a. innebär att skaffa sig erfarenheter och kunskaper och färdigheter på alla livets områden.....detta är något människan har med sig då hon föds.

Hon har leken i sig!

Lek i det här kontexten innebär Det Optimala Sättet att Förhålla Mig till Något utanför Mig eller i Mig och

som leder till att jag verkligen förbinder mig, verkligen begriper och verkligen verkligen vill.
Det är ett skapande av mening - inifrån.

Men detta sätt att Vara och Göra på - leksättet - fordrar några viktiga element.
Det behöver en plats och sammanhang, det behöver tid, massor av tid.

Det behöver kunna utgå ifrån frivilligheten, och därifrån hitta sin egen motivation.
Det behöver trygghet som utgår från respekt, tillåtelse och att vara buren av de vuxnas medvetande.

Självmotiverad, självdriven, utifrån sig själv sökande aktivitet leder lekfullt till samspel och närvaro.

Fördjupade kunskaper och färdigheter kommer ur en individuell integrering.

Integrering som sådan uppstår endast genom lek förstådd på detta utvidgade sätt.

Ingenting integreras dynamiskt som inte underordnar sig en personligt betingad dynamik.
Alltså är det komplett omöjligt med undervisning som är designad i gruppformat.
Däremot behövs gruppen som den situation och det sammanhang där samspel och närvaro kan äga rum.

Där nya kunskaper, sociala förmågor osv kan uppstå.
Endast ur samspel.

 *
Även om om det inte först visar sig när barnen kryper eller stormar in i klassrummet så är det detta nya friska ovanstående antagande som får dessa medfödda förmågor att växa:
-Jag kan ta hand om min tid för jag får tid till förfogande.
-Jag kan ta ansvar eftersom någon ger mig ansvar.
-Jag kan lyssna och samspela för de andra, de vuxna, samspelar och lyssnar till mig.
-Jag kan söka svar på de frågor som intresserar mig för de vuxna och de andra står till förfogande.
-Jag kan ta hand om mitt liv för det finns en plats där jag blir sedd och respekterad för mina val. Och inte endast respekterad utan även uppbackad.

Det handlar ytterst om livsviljan och viljan till liv - i alla dess former.

____________________________________

____________________________________

FRAMTIDENS SKOLA

DEL 2

OBLIGATORISK?

Varför skall undervisning INTE vara obligatorisk?
- och hur hänger det ihop med autentiskt lärande?

Del 1 av ”Framtidens skola” utgår ifrån vissa, för mig självklara,

antaganden vilket borde väckt en del frågor eller rent av ifrågasättanden.

En väldigt viktig byggsten i denna Framtidens skola är att undervisningen INTE skall vara obligatorisk.

Allt lärande som sker, i formell eller spontan form, ska alltid utgå från barnet självt, ifrån barnets egna inre motivering och intresse. Det är en väldigt viktig grundregel av existensiella mått, som jag ser det.
Varför är det så?

TVÅNG

- Varje gång du TVINGAR ett barn att delta i en aktivitet
försvårar du det barnets framtida möjlighet att finna sin egen vilja och
sina personliga motiv till att vara aktiv i något specifikt.
”Vad vill jag - egentligen? Vad vill jag kunna och skapa och delta i och förverkliga?

Vad önskar jag i livet och vart är jag på väg?”

Människans vilja är grundläggande för digniteten och autenticiteten i de steg hon tar i livet.

Den grundläggande viljan varje människa har med sig är Livsviljan. Att manipulera människans vilja, genom öppet eller dolt tvång, är en kränkande handling - även när den görs utifrån välvilja eller oro för barnets framtid.

- Varje gång du TVINGAR ett barn att lära sig något
försvårar du för barnet att finna den egna lusten, intresset och
inre motiveringen till att lära sig det det VERKLIGEN kommer behöva att lära sig, utifrån den situation det står inne i eller de önskemål det har.
”Vad behöver jag veta för att kunna klara det här uppdraget eller det som händer här och nu? Vad intresserar mig på riktigt? Vad behöver jag lära för en viss utbildning? Vad har jag lust till att fördjupa mitt vetande i - egentligen?”

Varje TVÅNG av vad barnet skall syssla med, tänka på eller intressera sig för, fäster barnets uppmärksamhet

på någon annans vilja.
Uppmärksamheten borde istället vara på: ”Vad vill JAG göra och vad VILL jag lära mig?”
Det är den uppmärksamheten och den viljan och vad som kommer av det som kommer att betyda något av verkligt värde i barnets fortsatta liv.

Det där ser olika ut för olika barn. En del har lätt att få kontakt med vad de vill göra eller vad och

om de vill lära sig något. En del behöver betydligt längre tid på sig.

Därför är det viktigt att alla får den tid de behöver. Och den kan de få om inga kunskapsmål finns att uppfylla. Den obligatoriska formen finns för att så många som möjligt skall uppfylla så många mål som möjligt av den statliga planen. Det är tyranni.

Detta tvång började som ett intresse för barnets rättigheter till likvärdiga kunskaper (vilket även framgår i LGr11) men utvecklas till plikt och tvång. De som har lätt för sig kan ta det med ro. De som har svårt för sig tar det med stress. Men ingen av de båda får ta det i sin takt och utifrån sin egen inre motivation.

Allt det där vet vi - men vi gör ingenting åt det.

Viljan att göra och att upptäcka, att skapa och att fördjupa sina kunskaper och förmågor är medfödd.

Förmågan, hur man gör det, är även den medfödd.
Kärnan i denna förmåga kallas LEK

LEK, inte den ena eller andra ”leken” utan det ”lekfulla förhållningssättet” till det man står inne i,

upplever eller konfronteras med - på det yttre såväl som på det inre planet.

Barnet drivs av nyfikenhet och önskan att förstå världen, sig själv och sina möjligheter.

Det drivs av att vilja växa in i livet och förändra det som är givet - som en akt av skapande.
Barnet VILL finna respektive skapa sin plats och sin väg i livet.

Barnet har även det i sig att det VILL samarbeta.

Men varje gång vi tvingar… försvagar vi denna medfödda förmåga.

Och med den dör långsamt kreativiteten, ett annat ord för lekfullhet.

Och när den dör, försvinner den naturliga förmågan till att Hantera, Begripa och skapa Mening av det som är och det som händer.

(Förmågan till att kunna Hantera, Begripa och skapa Mening är de förmågor psykiatrikern och forskaren Anton Antonovsky upptäckte vara de tre hörnstenarna i "Salutogenesen" - dvs det som skapar hälsa mentalt och somatiskt. Detta tas upp i en annan artikel) 

VILJAN

Denna VILJA tar sig först uttryck som ett utforskande av omgivningen och utvecklar sig vidare till igenkännbar LEK och går sedan igenom olika stadier av lekformer och lekuttryck.

Leken finns där hela tiden - även i former vi kanske inte omedelbart identifierar som lek.

Ibland återgår den till sina första stadier….men den ÄR där…..så länge den får existera i fred och ro. För lekandet behöver tryggheten.

Utan tryggheten överlever inte leken.
Och är den inte där, tryggheten eller leken, ja då behövs vår närvaro.

En livsviktig kvalitét som alltmer lyser med sin frånvaro bland alla dessa stressade lärare.

Stressade av allt som skall uppfyllas - trots barnens motvilja.

Det är lått att förstå stressen och pressen lärarna lever under. Men det är också lätt att göra sig av med den.

Det fantastiska är nu:  OM leken får leva under skolåren, så kan man se hur den ofta övergår i ett lekfullt ÖVANDE…..men, Obs! endast av det som barnet själv vill öva. Alltså: bara så länge barnet, utifrån självupplevt behov och inre motivation och intresse, själv får välja sina aktiviteter utvecklas övande.

Det händer redan långt innan skolåldern och borde få plats i skolan också.

Men för det behövs tid. Massor av tid. Personliga mängder av tid.

Det är lätt att se att den tiden inte finns i skolan - sina 12 år till trots.

Det är på något sätt en ohyggligt dålig tidsekonomi som praktiseras i skolan.

Kunskaper och förmågor växer fram ur det lekfulla sättet att vara med sin dag.
Detta leder till ett …

AUTENTISKT LÄRANDE

Vad vi kallar det autentiska lärandet är en process av integrerad upplevelse, reflexion och bearbetning till ett personligt betydelsefullt vetande. Ett sådant lärande sätter nämligen barnet i relation till sin omvärld. Det är en läroprocess som bara kan drivas inifrån, buret av engagemang och aktivitet, av nyfikenhet och vetgirighet.
Allt det barnet, genom en sådan process, lär sig, INTEGRERAS med vem och hur barnet är.

HUR barnet tar upp information och intryck och hur det sedan lever vidare i barnet är helt avgörande för om en kunskapsprocess blir sund och berikande eller det motsatta. Det finns inget passivt lärande som är gott.

Endast det aktiva för något gott och matnyttigt med sig.

Barnet behöver alltså vara aktiv och det måste det vara s.a.s. inifrån.

Det kommer alltså inte an på VAD barnet lär sig utan HUR!

Det är konstens och lekens grundregel:  snarare Hur än Vad. Och det gäller även för Kun-skapande.
Ingen, aldrig så klok metod eller program, kan ändra på det sakförhållandet.
Om kunskapen skall kunna integreras i ett barn måste det ske på barnets villkor eftersom det är det som styr barnets intresse och engagemang vilka är helt avgörande.

Det autentiska lärandet är tillfredställande. Ett sådant livs-lärande sätter den unga människan på banan.

Det växer in i världen. Och det är någonting oerhört och existentiellt viktigt.

Men tvångs-lärandet som inte ger möjlighet till individuell kunskapsintegrering är inte bara ”trist” i långa loppet (och bidrar till skoltrötthet), den är rent av onyttig. Den skapar s.a.s. ”hjärn-fetma”. Det mentala livet blir belastat snarare än berikat av allt den får höra och se.

Det är en följd av att den inte klarar av att bryta ned, omsätta och förvandla allt den hört och sett. En sådan "mental ämnesomsättning" är lika viktig som en biologisk kroppslig!

Halkar den efter blir ämnena (läs: skolämnen) till en belastning för organismen...vilket över det psykiska till slut även blir till kroppsliga symptom....och simsalabim, så har vi denna familj av psykosomatiska störningar som just nu (sedan 50 år) eskalerar bland ungdomar.

(läs tex http://www.diva-portal.se/smash/get/diva2:560869/FULLTEXT01.pdf )

En annan aspekt:

Den inre emotionella- kognitiva rörligheten blir låst av alltför stor belastning. 

 
Att ta in information utan motsvarande inre egen-motiverad aktivitet och driv är i långa loppet skadlig på själva livslusten och intresset för Livet och gör den unga människan alltmer distanserat till sina egna inre livsmotiv. Och loppet är som bekant långt. Och livsmotiv är nödvändiga - från vaggan till graven.

I skolan görs sådant till viktigt och betydelsefullt som egentligen inte är livsviktigt. Det vill jag med bestämthet slå fast. De hänger inte ihop med de grundläggande behoven av att andas, känna sig trygg, ge sig själv den näring man behöver, interagera med andra, skapa, leka.
Istället har det hittats på att det är viktigt att plugga in otroliga mängder information. Och för att det projektet skall lyckas med den tid man har till förfogande så behöver tiden rutas in scheman som alla skall följa.

Ja jag vet att ni alla vet detta. Jag hoppas även ni ser det absurda i det.

Denna inrättning av tid för de ålderssegregerade flockarna står i kraftfull kontrast till den enskildes behov. Dessa behov kan vara väl så djupa, både på själsligt och kroppsligt plan. Och när man inte går dessa personliga behov till mötes skapas ohälsa. Ja, ni vet det också. Och ohälsan i skolan är stor. Och ohälsan när de gått färdig skolan är fortfarande stor.

Men efter genomgången grundskola och gymnasium är de fria att göra vad de vill. Det är bara det att de inte tillåtits att känna och lyssna efter till vad de innerst inne vill. Och därför har svårt att finna fram till vad de verkligen vill göra härnäst.
Och den kroppsliga själsliga kraftutveckling som kommer av att få förhålla sig lekfullt till allt man möter under dagen, den kraften finns sällan kvar. För den muskel man inte använder tynar bort.

Som jag upplever det påbörjas, eller ofta inte, ett läkningsarbete efter skolan.

Men de flesta har inte tillgång till den läkningen.

HALVHJÄRTAD - HELHJÄRTAD

Ännu en detalj jag iakttagit är att de flesta vuxna människor rör sig i ett Ingenmansland.

Det är landet där man rör sig halvhjärtat. Man gör saker halvhjärtat.

Man ser halvhjärtat på världen och framtiden. Och mycket av de hemskheter vi ser i världen kommer av den sjukdomen: att gå in i dagen och verkligheten med ett halvt hjärta.
En stor grund till detta ligger i hur skolan är designad - enligt ovan beskrivning.

Utryckt på ett av många sätt: Hjärtat kan endast leva fullt ut om livs-andningen får vara i fred.
Den måste får vara i fred, då den är så personlig och kroppslig att även vi själva som individer måste lämna den i fred (!) Men…..följa den.
En kropp och en själ som får andas i fred skapar ett existentiellt rum i vilket varat och leken kan existera.

Och nämnda lek korrigerar sedan allt så att vi kan vara helhjärtade i det vi gör och i det vi är.
För att det ska bli så måste barnet få äga sin tid….inte dirigeras hit och dit enligt klocka eller plan.

Att inte få vara helhjärtad i skolan leder till hjärtlöshet (och kanske senare hjärt/kärlsjukdomar)!
- Halvhjärtad i skolan = att inte själv få känna efter när och hur man gör vad.

Att inte få andas i skolan leder till trötthet (och senare livströttthet)
- Andningsblockering i skolan = att tvingas in i ett tidsschema vad som ska göras och inte.

Att plugga i skolan leder till dumhet och mental tröghet (en slags lathet senare i livet att släppa det man tror sig veta för ta in det man verkligen behöver veta)

Man kan alltså utan vidare finna orsakerna till hjärtlösheten, livströttheten och dumheten i världen liggande i skoltiden. Det är helt solklart för mig. Jag inkluderar även det osunda sociala liv i en skola som uppstår av själva undervisningstvingandet samt av att leva i 12 år under stressen av en lögn om karriär.

Men alternativet är inte att vara en drop-out eller en hemma-sittare.

Det enda sanna alternativet är en skola för ALLA - för alla på riktigt.
Inte en skola till för en ide om en tjänande medborgare utan en kulturplats där fokus ligger på HUR och inte på VAD (som enligt läroplan skall pluggas in och bedömas), naturligt fri från undervisnings-tvång och ålders-segregering.
Och det bästa men detta är att vi föds med förmågan till att finna fram till det i stunden relevanta HURet. Den kallar jag lekförmåga. Man ser den inte så väldigt ofta… för intresset av att korrigera barnet, på en mer eller mindre tvivelaktig grund, börjar tidigt.
Men ibland ser man skymten av den.
Den finns!
Man kan inte lära ett barn att leka. Man kan endast ställa till förfogande den tid, det rum och

den trygghet som behövs.
________________

Man behöver komma till insikt om sin egen programmering som säger att ”barn måste styras och vägledas, annars går det åt fanders”.
Barn behöver något annat för att hålla vid liv sin lekfullhet och kreativitet. Och det är livsviktigt. För det är deras lekfullhet som får dem att växa in i världen.
Det är vad lekfullhet handlar om: att växa in i världen.

Och när en individ får växa helhjärtat in i världen…..Ja då finns det hopp både för henne …..och världen!
Jag lever på det hoppet!

___________________________________

___________________________________

FRAMTIDENS SKOLA

DEL 3

- SKOLFORMEN 

Här kommer nu del 3 - som ju är som en dröm!

Följande drömmar kan synas helt vilda och omöjliga att realisera men är icke desto mindre, baserade på erfarenheter gjorda på Waldorfskolor respektive Sudbury-skolor Democratic Schools. Således en rätt så bred, internationell och mångårig erfarenhetsbas.

Den tar i skrivande stund inte hänsyn vad som skulle vara praktiskt, ekonomiskt eller

ens lagligt möjligt idag i Sverige. Den känner inga gränser för sin kreativitet. 

Men erfarenheten visar att så länge det finns eldsjälar är det praktiska aldrig oöverkomligt, eller hur?

Och vad beträffar det ekonomiska så visar siffror från tex Sudbury Valley School att nedanstående modell kostar betydligt mindre än en traditionell eller friskola. Detta hänger ihop med att lärartätheten inte behöver vara tillnärmelsevis så stor samt att hantverk, trädgårdsbruk och djurskötsel är enheter som å ena sidan är helt integrerade med platsen och livet där men å andra sidan är ekonomiskt självdrivande (möjligen med visst bistånd från skolekonomin).     

Det som kvarstår är att Sverige blir lika liberal i sin skolpolitik som ex Danmark, Nederländerna, England och ja….väldigt många länder runt om i världen. 

Men delar av min dröm är möjliga redan nu - även med den polarkalla skolpolitik vi har i Norden!

Och frågan, efter en genomläsning, kommer förstås att vara: Funkar detta verkligen.

Går inte barnen ut som analfabeter och sumpar varje chans till högre utbildning. Statistiken ur en rad olika studier på elever utgångna från demokratiska skolor säger motsatsen (tex https://sudburyvalley.org/essays/outcomes-0. eller https://www.circleschool.org/blog/2015/08/circle-school-graduates-in-college-2/ ) .

Jag kommer i denna beskrivning inte att redogöra för de pedagogiska utgångspunkterna. 

Den uppmålade bilden kan istället få fungera som grund för samtal och frågor. 

Här målar jag endast upp något JAG verkligen tror på.

Och den drömmen och hoppet om att en gång så…..gör att min inre låga inte somnar.

  

Jag har delat upp beskrivningen i: 

DEN YTTRE MILJÖN 

DEN MÄNSKLIGA MILÖN OCH DEN SOCIALA STRUKTUREN

DET PEDAGOGISKA LANDSKAPET

VÄRDEGRUNDER

—————-

DEN YTTRE MILÖN

PLATSEN - UTANFÖR STADEN

Skolan ligger ute på landet med skogen i ryggen och fälten böljande framför sig. Ängsvågorna når fram till strandkanten där havet tar vid. Skogen bakom är orörd och med en rik flora och fauna med inslag av berg och klippor. En sago- och äventyrsskog. 

Köksträdgård och småodlingar tillhörande skolan omger byggnaderna. 

Det finns djur. Hund, katt, häst, getter, får, ko och höns….. 

BYGGNADERNA

Skolbyggnaderna består av oregelbundet placerade hus där det ena huset inte liknar det andra, alla byggda med omsorg om material, interiör och exteriör utformning. Byggnaderna skall inspirera till lek och rörelse liksom stillhet och samling. Endast mindre byggnader som innehåller några få rum eller ett stort rum. 

Där finns byggnader med små rum och med stora rum, tillgängliga för alla slags aktiviteter. Rum som på förhand inte är riktade till specifika ändamål.

VERKSTÄDERNA OCH RUMMEN

Skolplatsen omgärdas av byggnader som är tillägnade specifika verksamheter såsom 

- Verkstäder för Trä, för kall- och varm- Smide, för Textil, för Lera, för Mat, för Bildkonst, för Musik, för Scenkonst, osv osv. Även Trädgården har sin verkstadskaraktär vid sidan om själva produktionen av mat.

• Där finns en stor sal för stora möten (tex skolmötet) eller gemensamma aktiviteter med många 
• Mindre rum för undervisning
• Flera rum med olika karaktär för att samtal, för att läsa eller bara vara eller socialisera 
• Det finns ett stort KÖK där maten till hela skolan lagras. (Matverkstan ligger i direkt anslutning till storköket.)
• Rum att äta i.  

-  Byggnader för djuren.

Det som INTE finns är… klassrum, dvs rum som endast tillhör en specifik grupp och/eller ålder.

Rummen är för en specifik aktivitet: läsrummet/biblioteket, pratrummet, flera musikrum, laboratorier etc…

och verkstäderna förstås. Inget rum är vigt för en specifik ålder eller kunskapsnivå. 

ATT SKAPA RUM FÖR:

Skolplatsen tillhandahåller rum och tid, material och verktyg utöver det platsen erbjuder av djur, trädgård, skog och natur erbjuder för att ge möjlighet till det ett barn vill göra med sin tid: leka, undersöka, lära sig eller fördjupa sig i. 

De vuxna tillhandahåller det som efterfrågas i så lång utsträckning som möjligt och som bäddar för lek, undersökande, studerande, skapande, konstruerande, samtalande osv osv  

- Den yttre miljön präglas av skönhet och omsorg av natur, av platsen i sig, av byggnader och rum. Verkstäderna, trädgården och djurhushållningen skall andas verksamhet och intensitet. -

DEN MÄNSKLIGA MILJÖN OCH DEN SOCIALA STRUKTUREN

”SKOLFOLKET”

Skolan tar emot max 150 elever i åldern 6 till 19. 

Ingen i skolan kallas lärare eller elev. Samtliga betraktas ANSVARSTAGANDE SKOLFOLK.

- Barn ansvarar för sin tid på skolan, vad det gör, när det gör de och hur det vill utföra det samt att det det gör samstämmer med det som är överenskommet (se ”skolmötet” nedan).   

- Vuxna ansvarar för att skolan i förhållande till samhället kan drivas som en självstyrande enhet och att det finns rum och ekonomi för det. De ansvarar även för att platsen är en en trygg plats samt att alltid vara till förfogande 

- Samtliga betraktas som potentiella lärare och elever och deltagare i allt - var och en på sitt sätt och efter eget gottfinnande och personligt val.  

Den mänskliga miljön utgår i stort från FN´s ”Allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna” (tex  ”Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap” (Artikel 1) eller ”Var och en har rätt till liv, frihet och personlig säkerhet” (Artikel 3).

  

Skolfolket delas aldrig upp i åldrar. Ingen ålderssegregering finns. Man går dit man vill vara eller känner att man behöver vara. 

”DE VUXNA” 

1.HANTVERKARE/KONSTNÄRER

I varje verkstad huserar en yrkesverksam Hantverkare/ Konstnär (Musiker i musik verkstan) som i första hand är där i sin profession… men så snart ett barn dyker upp, undrar något, vill lära sig något blir hen samtidigt dess handledare…. så länge barnet önskar. Samma gäller för Trädgården och Djurens platser.

2. ”MEDARBETARNA”

Utöver de konstant aktiva hantverkarna / konstnärerna finns det ”medarbetarna”, ca 8-10 personer. De är tillhands där det behövs. De har tagit på sig att ansvara för administration, ekonomi,  skolans fortlevnad, den dagliga maten. 

Dessa vuxna har även tagit på sig att hålla skolan och alla dess delar och innevånare i medvetandet. Detta, inte för att ha kontroll, utan helt enkelt för att medvetandemässigt fungera som en förbindande länk. Stå till förfogande när det behövs. 

Medarbetarna är delvis kompetenta lärare inom olika områden och är redo vid efterfrågan. Men deras funktion är lika mycket en tröstande skuldra, någon som alltid kan lyssna, någon som alltid kan stötta och uppmuntra. 

De vuxna består således av Hantverkarna, Konstnärerna, Musikerna, Djurskötarna och Medarbetarna. Vad som skiljer dem från övriga i Skolfolket är att de ansvarar för ett specifikt område eller en specifik situation samt att de är avlönade. 

SKOLMÖTET

Skolans liv bygger på praktiserande av frihet och jämlikhet där var och en förväntas ta ansvar för sin tid på skolan och ansvar för sina initiativ och hur man gör med sig själv och sin omgivning, vare sig man är 6 år eller vuxen.

För att detta skall kunna fungera, behöver en överenskommen social struktur upprättas. En sådan är i behov av ett antal nedskrivna lagar och regler.

Innehållet i denna samling regler bestäms genom en demokratisk process. Under det regelbundet återkommande SKOLMÖTET 1 gång/vecka, tas frågor upp som gäller det dagliga livet i skolan. Samtliga i skolan är välkomna att delta på mötet. Alla äger EN röst - oavsett ålder.
Skolmötet är som allt annat inte obligatoriskt men det är där man kan göra sin röst hörd och verka för förändring när det gäller det gemensamma. Även Skolmötet som sådant och dess funktionsduglighet kan vara ett ämne att dryfta.  

 

På Skolmötet tas även upp eventuella ändringar av regler. Var och en äger rätt att föreslå ändringar i regelboken. Vederbörande ges tid att förklara och försvara sin ståndpunkt varefter en demokratisk röstning äger rum där allas röster, oavsett ålder, väger lika.  

En REGEL är att betrakta som en överenskommelse man kommit fram till genom en demokratisk process. 

Det som rör skolans drift och ekonomi tas upp i STORMÖTET som äger rum några gånger om året och där även föräldrarna deltar med en röst.  

JURIDISKA KOMMITTÉN

I det fall en regel bryts kan någon göra en anmälan, barn som vuxen. Den anmälda kan var barn eller vuxen. Detta görs på särskilt formulär där även eventuella vittnen noteras. Samtliga: tilltalad, kärande samt vittnen kallas till JURIDISKA KOMMITTÉN som drivs av de bland Skolfolket som sökt tjänsten. (vilket görs på Skolmötet och avgörs genom röstning. Beslutet skall sedan gälla för viss period). JK består av Lagman, Notarie, Nämndemän etc

På JK hörs de inkallade och beslut tas om åtgärd vid erkännande. Då Tilltalad nekar kallas till ett nytt möte där även jury och ev vittnen inkallats. 

(Ovanstående modell med Skolmöte, Stormöte och JM är ,på ett ungefär, det sätt den sociala strukturen upprättas på de Demokratiska skolorna eller Sudbury skolorna. För att få en rättvis bild hur det fungerar där hänvisas till dokument därifrån.)

Strukturen med ett regelsystem som behandlas fortgående genom en demokratisk process där samtliga äger en röst samt ett enkelt juridiskt hanterande av övertramp och snedsteg skapar ett tryggt skyddsnät som möjliggör det fria spelrum var och behöver för sitt lekande lärande liv i skolan.

 - Skolans mänskliga miljö genomsyras av mänsklig värme, respekt i alla riktningar  och jämlikhet, av tillåtande och intresse för individen och hennes väg, för vem var och en är och vill vara och för vad var och en vill. -  

DET PEDAGOGISKA LANDSKAPET

PRINCIPER

Ingen obligatorisk undervisning förekommer. 

All undervisning utgår från barns eller vuxnas egna initiativ. 

Allt lärande och utvecklande av färdigheter skall vara buret av varje individs egen inre motivation. Undervisningen, då den förekommer, är själv-initierad och -motiverad. Den tid som inte består i uppenbar undervisning eller handledning av någon sort, såsom lek och vila eller annan förströelse värderas lika högt som undervisning. 

DET EGNA TEMPOT

Barnen uppmuntras att finna sitt eget tempo, sin egna rytm i byte mellan olika aktiviteter och, framför allt, att vara i kontakt med den egna motivationen för det den väljer att göra - vad det än är - så länge det är förenligt med skolans regler (som, som sagt, barnen själva varit med om att bestämma). 

På platsen uppmuntras en pedagogisk kultur där alla, vuxna som barn, kan vara lärare, hjälpare, handledare. 

Framför allt uppmuntras det interaktiva lärandet barn emellan. 

Vuxna behöver ge akt på att inte alltför lätt kliva in som lärare/handledare, utan snarare hålla sig i periferin som någon som uppmuntrar och stöttar och är tillgängliga när efterfrågad erfarenhet, kunskap, handledning eller stöd saknas. 

SPONTAN-UNDERVISNING

Informell och spontan undervisning kommer att förekomma i alla möjliga och omöjliga situationer: Barn till barn eller barn till vuxen eller vuxen till barn. I one-to-one-situationer eller i grupper. Detta är den informella, icke-organiserade, lärande-situationen som, mer eller mindre, pågår hela tiden bland barn - och ibland med vuxna involverade -men som jämlikar. 

De facto pågår den hela tiden - när den får tid- och spelrum!

FORMELL UNDERVISNING

Även formell, organiserad, undervisning eller kurs förekommer. Sådan initieras alltid av ett barn eller en vuxen genom att hen på ”KURSTAVLAN” skriver: ”Jag vill lära mig…….! Vem kan undervisa i detta? Vem vill vara med?” ”Jag håller undervisning/träning/klass i…..!” ”Vi håller till i ….rum….klockan…!”
 Den som kan undervisa detta, barn eller vuxen, skriver upp sig som lärare/ledare och de som vill delta skriver upp sig. Plats och tid bestäms. Sedan pågår kursen så länge det finns deltagare eller ledaren/läraren finner det meningsfullt. 

HANTVERKEN

Utöver den formella barn-initierade undervisningen och den informella spontana som finns överallt så finns, som sagt, DJUREN som behöver tas om hand, TRÄDGÅRDEN och odlingarna som behöver tas om hand, själva SKOLPLATSEN med sina byggnader som behöver tas om hand samt, sist men inte minst, VERKSTÄDERNA. Alla dessa platser skall ses som källor till lärande likaväl som allt annat och står med sina ”Ansvarstagare” alltid till förfogande. 

”SCHEMAT” 

”Schemat” kan tex se ut som så att skolplatsen ”är igång” mellan 08:00 och 17:00 men att du kommer när du vill och går när du vill. Du måste dock ha spenderat 5 tim/dag på platsen (Om detta beslutas det demokratiskt på ”Skolmötet” så det att ha den form som skolmötet beslutar).

   

- Det pedagogiska landskapet genomsyras av lek och lekfullt lärande, av varmt intresse, koncentration och vila, interaktion och eftertanke, gränsöverskridande liksom omvårdnad av det som är, av frivillighet och förväntat ansvarstagande. Vidare präglas det av intresse för varandra och för varandras lärande. Allt vägs lika. Den enskildes val och behov respekteras och får det stöd det behöver. -

FÖRESLAGNA VÄRDEGRUNDER

• Skolan, som en plats för liv och upplevelse, ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära.
  Skolan ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. 
• Skolan ska gestalta och förmedla människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta.
• Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet.
• Barn har rätt att växa upp i en atmosfär av lika värde och fri från all form av våld till ett liv och en utbildning det själv initierar och leder och även till att delta i en skolas gemenskap.  
• Vi utgår ifrån att det autentiska lärandet, det som drivs av inre motivation och eget intresse, leder till integrerad kunskap, viktig och avgörande för individens eget liv och berikande. Kunskap tillförskansat på så sätt, är effektiv och viktig och sätter barnet i en sund relation till världen och sig själv , sina nutida och framtida uppgifter. 
• Vad vi kallar Lek är den medfödda förmåga var och en besitter och som är det mest potentiella verktyg som människan besitter för att nå kunskap om världen och sig själv liksom att utveckla de förmågor som livet förväntar sig av henne, nu och senare. 
• Lek förstår vi som ett vitt begrepp, inte endast som det vi vanligen förknippar med begreppet, utan även som det optimala förhållningssätt en människa kan ha till både kunskapande, övande och arbete. 
• Lek följer sina egna principer och behöver tid, plats och trygghet. Den tryggheten vill vi skapa och erbjuda.
  
  _____________________________________  Kefas augusti 2023